026- Bön för sökning av vägledning av ett beslut eller
väljande av rätt bana…etc (Al-Istikharah)


دُعاءُ صَلاةِ الاستِخَارَةِ

٧٤- قَالَ جَابرُ بْنُ عَبْدِ اللَّهِ رَضِيَ اللَّهُ عَنْهُمَا: كَانَ رسُولُ اللَّهِ يُعَلِّمُنَا الْاسْتِخَارَةَ فِي الْأُمُورِ كُلِّهَا كَمَا يُعَلِّمُنَا السُّورَةَ مِنَ الْقُرْآنِ، يَقُولُ: ”إِذَا هَمَّ أَحَدُكُمْ بِالْأَمْرِ فَلْيَرْكَعْ رَكْعَتَيْنِ مِنْ غَيْرِ الْفَرِيضَةِ، ثُمَّ لْيَقُلْ: اللَّهُمَّ إِنِّي أَسْتَخِيرُكَ بِعِلْمِكَ، وَأَسْتَقْدِرُكَ بِقُدْرَتِكَ، وَأَسْأَلُكَ مِنْ فَضْلِكَ العَظِيمِ؛ فَإِنَّكَ تَقْدِرُ وَلاَ أَقْدِرُ، وَتَعْلَمُ وَلاَ أَعْلَمُ، وَأَنْتَ عَلاَّمُ الغُيُوبِ، اللَّهُمَّ إِنْ كُنْتَ تَعْلَمُ أَنَّ هَذَا الأمْرَ ــــ وَيُسَمِّي حَاجَتَهُ ـــــ خَيْرٌ لِي فِي دِينِي وَمَعَاشِي وَعَاقِبَةِ أَمْرِي ـــــ أَوْ قَالَ: عَاجِلِهِ وَآجِلِهِ ـــــ فَاقْدُرْهُ لِي وَيَسِّرْهُ لِي ثمَّ بَارِكْ لِي فِيهِ، وَإِنْ كُنْتَ تَعْلَمُ أَنَّ هَذَا الْأَمْرَ شَرٌّ لِي فِي دِينِي وَمَعَاشِي وَعَاقِبَةِ أَمْرِي ــــ أَوْ قَالَ: عَاجِلِهِ وَآجِلِهِ ــــ فَاصْرِفْهُ عَنِّي وَاصْرِفْنِي عَنْهُ وَاقْدُرْ لِيَ الْخَيْرَ حَيْثُ كَانَ، ثُمَّ أَرْضِنِي بِهِ‟ [1].
وَمَا نَدِمَ مَنِ اسْتَخَارَ الْخَالِقَ، وَشَاوَرَ الْمَخْلُوقِينَ الْمُؤْمِنِينَ وَتَثَبَّتَ فِي أَمْرِهِ، فَقَدْ قَالَ سُبْحَانَهُ: ﴿وَشاوِرْهُمْ فِي الْأَمْرِ فَإِذَا عَزَمْتَ فَتَوَكَّلْ عَلَى اللَّهِ﴾ [2]

” Qāla Jābiru bnu ʿAbdullāhi rađia Allāhu ʿanhumā: Kāna Rasūlu Allāhi yuʿallimunā al-istikhārata fī al-'umūri kullihā kamā yuʿallimun as-sūrata mina al-Qurani, yaqūl: ” 'Idhā hamma 'aĥadukum bi al-'amri falyarkaʿ rakʿatayni min ghayri al-farīđati thumma liyaqul: Allahumma 'innī 'astakhīruka biʿilmika, wa 'astaqdiruka biqudratika, wa 'as'aluka min fađlika al-ʿažīmi, fa'innaka taqdiru walā 'aqdiru, wa taʿlamu wa lā 'aʿlamu, wa 'anta ʿallamu al-ghuyūbi, Al-lahumma 'in kunta taʿlamu 'anna hadha al-'amra — wa yusammi ĥajatahu — khayrun lī fī dīnī wa maʿashī waʿāqibati 'amrī — 'aw qāla: ʿājilihi wa 'ajilihi — faqdurhu lī, wayassirhu lī, thumma bārik lī fīhi, wa 'in kunta taʿlamu 'anna hadha al-'amra sharrun lī fī dīni wa maʿāshī wa ʿāqibati 'amrī — 'aw qāla: ʿājilihi wa 'ajilihi — fa aşrifhu ʿannī wa aşrifni ʿanhu, wa aqdur lī al-khayra ĥaythu kāna, thumma 'arđinī bihi ‟
Wa mā nadima man 'istakhāra Alkhāliqa, wa shāwra al-almakhlūqīna wa tathabbata fī 'amrihi, faqad qāla subĥānahu: {{Wa Shāwirhum Fī Al-'Amri Fa'idhā ʿAzamta Fatawakkal ʿAlá Allāhi}}.

Jabir ibn 'Abdillâh sade:Profeten brukade lära oss att be [Allah] om vägledning i alla våra angelägenheter på samma sätt som han brukade lära oss ett kapitel från Koranen. Han sade (må Allâhs frid och välsignelse vara över honom): Om någon av er avser att göra något, låt honom då be två rak’ah [frivillig bön] bortsett från de obligatoriska bönerna, och sedan säga:
O Allah, jag söker Ditt råd genom Din kunskap och genom Din kraft söker jag styrka och jag ber Dig från Din oändliga nåd, för sannerligen är Du skicklig medan jag inte är och sannerligen vet Du och inte jag och Du är experten av det osedda. O Allah, om du vet att denna angelägenhet –och här ska du nämna din orsak- är bra för mig i relation till min religion, mitt liv, slutet, förordna och underlätta detta för mig, och välsigna mig med det, och om Du vet att denna angelägenhet är dåligt för mig gentemot min religion, mitt liv, och slutet, så ta bort den från mig och ta bort mig från den, och påbjud mig det som är bra varhelst det må vara och uppfyll denna.
Den som söker vägledning hos sin Skapare, som rådgör med de troende bland skapelsen och som sedan är resolut i sitt beslut kommer inte att ångra sig, för Allâh säger:

”Inhämta deras råd i de angelägenheter [som är av vikt] och när du väl har fattat ditt beslut, sätt då din lit till Allâh” (kapitel: 3, vers: 159)


Şalat Al-istikhara gör man om man behöver hjälp med att fatta ett beslut (om något man tänker göra men vet inte om detta är bra eller inte för en). Man ber då två rak’a (med avsikten (i hjärtat) att det är för istikhara) och sedan be Allah om vägledning med den åkallan som nämns i följande Hadith. Enligt hadithen som har återberättats av Jabir (må Allah vara nöjd med honom) läser man denna åkallan efter avslutad istikhara-bön (två rak’a).

Allmänn missuppfattning om al-istikhara (Fatwa)




1- Al-Bukhari 7/162.

2- Ali-'Imran 3:159.